Om stiftelsen

Stiftelsens ändamål

Stiftelsens ändamål förverkligas genom att understöda svenskspråkiga organisationer med ideellt syfte att bedriva svenskt kulturarbete samt understöda upprätthållandet av samlingslokaler för ovan nämnda organisationer.

Särskild vikt bör fästas vid att ungdomens behov tillgodoses. Stiftelsen kan utdela stipendier och understöd åt personer, skolor eller andra sammanslutningar som arbetar för den svenskspråkiga kulturen i nejden.

Historia

Hösten 1939 låg ett krigshot över Finland. Landet var dåligt rustat och första världskriget var inte glömt. Ett antal affärsmän tog då initiativ till en insamling som skulle resultera i en luftvärnskanon i Gamlakarleby. Det visade sig att intresset för detta var stort och donatorerna många. Listan upptar långt över 100 namn. Men kriget kom snabbt och ingen kanon hann inskaffas innan vinterkriget bröt ut.

Efter krigetslutet, Svenska dagen 1944, samlades donatorerna till ett möte för att besluta om vad man skulle göra med de medel, 469595 mark, man hade till förfogande. Det ursprungliga ändamålet var inte mera aktuellt och ingen av donatorerna ansåg att medlen skulle återbetalas. Man enades om att pengarna skulle gå till ett allmännyttigt ändamål. Tanken på att åstadkomma en Svensk Gård i Gamlakarleby hade grott en längre tid. ”Behovet av en sådan hade varit kännbart”, står det i mötesprotokollet. De närvarande donatorerna enades om att de insamlade medlen skulle bli en grundplåt för att åstadkomma Svenska gården i Gamlakarleby.

Det bildas ett aktiebolag vars namn blir Fastighetsaktiebolaget Svenska Föreningsgården i Gamlakarleby och som får i uppdrag att skaffa lokaliteter för svenska föreningar och sammanslutningar. En aktieteckningskampanj bland allmänheten drar igång med god framgång och det behövliga kapitalet fås. När formaliteterna är klara gäller det att förverkliga grundtanken på en föreningsgård. Det första är att hitta en för ändamålet lämplig tomt.

Olika alternativ undersöks och man fastnar för tomten ”Flyghangaren” som befinner sig där hotell Kaarle är i dag. En arkitekttävling utlyses och ett vinnande förslag utses. Förslaget förverkligas dock aldrig.

År 1949 köper bolaget den s.k. Rhodénska fastigheten, som blir ett föreningshus med livlig verksamhet. Det huset säljs senare eftersom det blir ekonomiskt för tungt för bolaget.

Det anrika brandkårshuset kommer också under en tid att vara i bolagets ägo, men också det säljs vidare.

Det största huset som kom att ägas av bolaget var Sociteteshuset. Det köptes 1965.

En tid av omvandling inträffar samma år och bolaget omändras till en stiftelse. Fastighetsbolagets aktieägare överlämnar sina aktier till Stiftelsen Svensk Odling i Gamlakarlby med omnejd. Nu utformas de första riktlinjerna för den nuvarande stiftelsens verksamhet. Från och med nu kan understöd och stipendier utbetalas till föreningar och enskilda personer.

Tanken på en föreningsgård släpps och småningom avyttras Socitetshuset och även tomten ”Flyghangaren”. De medel som stiftelsen nu får placeras så att de ger avkastning som skall användas till förmån för den svenska kulturen i Gamlakarlebynejden. Det nuvarande namnet Stiftelsen kulturfonden för Gamlakarlebynejden antas.

Det tog en lång tid och det blev många turer i långdansen innan medlen som skulle bli en kanon kom att ge utdelning. Det kom även att avfyras en del skarpa skott och rättsväsendet fick avgöra långvariga tvister. Men slutet gott allting gott.

Det som skulle bli en luftvärnskanon som skulle skydda Gamlakarleby blev ingen kanon. Det blev bättre. Det blev en stiftelse som skyddar den svenska kulturen i Gamlakarleby med omnejd.
Därför är det ingen överdrift att säga: Det blev kanon!